Visionen er at bruge den kulturelle arv som en identitetsskabende ramme for moderne liv, med det formål at forene fortiden med nutidens livsstil.

Miraklet af at plante et frø og se det spire er universelt og livsbekræftende. Begyndelse, fødsel, frugtbarhed, liv og udvikling er tæt forbundet med fascinationen af frøets kraft, som er dybt forankret i mennesket.

Fotograf Kirstine Mengel

Inspireret af Smag på Aarhus visioner er frø’et brugt som metafor for det nye tiltag i Aarhus om at gøre byen grøn og spiselig. For det er her det hele starter med et enkelt frø der kan få lov at spire.

Den Grønne Ambassade er designet som det naturlige centrum for Smag på Aarhus – de første Frø´s mødeplads i Byens Centrum. Pavillonens sanselighed og transparens vækker opmærksomhed, interesse og med et forventeligt indre univers af aktiviteter til at stimulere nysgerrigheden.

Arkitektonisk er pavillonen en gentænkt anvendelse af naturens pil, som i samspil med den urbane kontekst og andre mere velkendte byggematerialer er en understregning af mulighederne i naturens byggeklodser.
Designet filtrerer lyset og der skabes et levende og foranderligt spil mellem lys og skygge, som i samspil med træet skaber en varm atmosfære.

Med den naturlige indplacering i Bispetorvets omgivelser, fremstår pavillonen med en stærk genkendelig visuel identitet som kommunikator for Smag på Aarhus.
Frø’et er en Pavillon med sit helt eget udtryk, den kan rumme mange funktioner indadtil og synliggør Smag på Aarhus udadtil.

– En genkendelighed der rækker ud over 2017.

_

DOMMERBETÆNKNING

DEN GRØNNE AMBASSADE,

BISPETORVET AARHUS Åben projektkonkurrence

Med en illustration af et frø der spirer, fortælles historien om en ambassade i harmoni med naturen. Ambassadens organiske form er primært udført i træ og pilestokke. Stålprofiler tillader at pavillonen transporteres, mens termoruder sørger for klimaafskærmning året rundt. Der arbejdes med en spartansk indretning med et mobilt køkken og el-opvarmning.

Adgang er gennem et glasparti vendt mod Skt. Clemens Torv. Indgangspartiet skærmes af de udhængende pilestokke, hvorved der skabes et intimt møde mellem inde og ude. Mod Store Torv kulminerer den organiske form i et, næsten, levende interaktions øje i børnehøjde.

Forslagets poetiske udtryk genereres fornemt af den organiske formgivning, der går i dialog med de fem lindetræer, som tegner den ene langside af byggefeltet. Forslaget undgår at danne en bagside mod Bispetorv og fremstår som værende ligefrem og tilgængelig. Udtrykket forstærkes af anvendelsen af vævede pilestokke som udvendig beklædning. Denne ærlighed om ambassadens oprindelse og formål er både inspirerende og dragende og formår at skabe en nysgerrighed ved at kunne etablere et indre univers midt i Aarhus året rundt. Forslagets aftenvisualisering er særligt dragende.

Forslagsstillers bud på anvendelse af byrummet er begrænset til et par plantekasser. Forslagets karakteristiske formsprog og materialitet stiller krav til ambassadens øvrige elementer og detaljering. Dette gælder ikke kun de foreslåede plantekasser, som skal bringes i bedre samhørighed med ambassaden men også andet byrumsinventar, som brugerne med tiden vil få brug for.

Det kunne være hensigtsmæssigt, at forslagsstiller i dialog med bygherre udvikler et koncept eller en designmanual for indvendig og udvendig komplettering og møblering.

Ambassadens åbenhed udadtil samt dagslysforhold afhænger meget af facadens detaljering herunder klimaskærm og tætheden i pilestokkene. Pilestokkene skal samtidig tegne de krumme linjer i ambassadens organiske hovedgeometri og må derfor ikke blive for åben. I forbindelse med projekteringen bør der udføres prøver for at finde den rigtige balance og detaljering. Eventuelt parallelt med at indeklimaet undersøges og behov for oplukkelighed og opvarmning bestemmes.

I dialog med projektteamet skal indretning, opbevaring og andre driftshensyn gennemarbejdes. I projekteringen skal udførselsteknik og mobilitet også videreudvikles, så det tillader variation i terrænforhold og tåler at blive flyttet gentagne gange.

Sammenfatning Forslagets symbiose mellem grundfortælling og arkitektur fremstår særdeles stærkt gennem dets grundholdning til naturens egen vækst og ambassadens funktionelle udvikling. Forslaget formår at skabe sin egen identitet uden at virke stødende på dets både urbane og landskabelige kontekst eksemplificeret ved Aarhus Domkirke og de fem lindetræer. Integrationen af ambassadens organiske formgreb og detaljering får forslaget til at fremstå særdeles stærkt og giver ’Smag på Aarhus’ rige muligheder for at slå rod og kunne indtage byrummet ved knopskydning.

Funktionaliteten er tilvejebragt på en sådan måde, at der bogstaveligt er tale om frøet, der spirer, hvilket har tiltalt dommerkomitéen. Forslaget illustrerer flot med renderinger det arkitektoniske potentiale, mens den opsplittede isometri skaber overblik over konstruktion og detaljer. Forslaget vurderes også at kunne realiseres inden for den økonomiske ramme og i en spændende dialog mellem forslagsstiller og ’Smag på Aarhus’.

Rethinking Patterns : Moving towards Heterogenic Structure

The AA_Aarhus Visiting School was taking place in what UNESCO has dubbed the International Year of Light, raising global awareness on the importance of light and light-based technologies. As a part of this global initiative, the AA_Aarhus Visiting School investigated the use of light in design and how it can be controlled and modulated through physical patterns using computational techniques.

The AA_Aarhus Visiting School is a three-year research agenda seeking to investigate the implications of computational tools in design and fabrication under different scales of architecture. The Aarhus School of Architecture will host a 10 day workshop in collaboration with the Architectural Association of London. The workshops focus was on novel computational tools coupled with fabrication techniques that investigate designs particular to the ecology of Denmark.

3D modelling in Rhino & Grasshopper

Digital Fabrication on Knife-cutter

Model making 142 pieces and 980 pieces 3D puzzel

Final model – Light installation

Final model – close up- Light installation

Exhibition

Team: Claudia Carbone, Joel Letkemann, Zeynep Danacioglu, Morten Bilde, Steffen Impgaard

This is what came of it.

Material

Polished color concrete with black marble pebbles

Steel with black powder coating

H 33cm W 80cm x 100cm

–

Arkitektoniska ikoner är tätt sammankopplade med en plats i tid och rum då det skapades en ny designestetik eller symbolik. Den modernistiska perioden exempelvis,representerade ett skifte, där formen skulle följa funktionen, där enkelhet i uttrycket ersatte komplexitet. Det var en era med kontroverser men som samtidigt skapade många byggnader som idag ses som ikoner.

Vad gör då en byggnad till en Ikon? Ett typiskt kännetecken är den distinkta kontrasten med sin omgivning, i form och/eller val av fasadmaterial, som drar uppmärksamheten till sig och bort från kontexten.

Dagens och morgondagens arkitektur är i motsättning till modernismens, mer riktad mot hela byggnadens form, samspelet med kontexten och det liv som levs i den och runt den. Den sneglar gärna bakåt i tiden och använder sig av gamla dagars idéer och motiv, för att på detta sätt skapa en mer hållbar framtid. Den plockar influenser både i tid och rum.

En ikon-byggnad anno 2014 är en byggnad som passar in i sin kontext men samtidigt också har förmågan att sticka ut. En byggnad som skapar goda ramar för användarna av den. En byggnad som gärna är sammansatt av fler delar som tillsammans skapar en helhet. En byggnad som är både och istället för det ena eller det andra.

Vision

Visionen har varit att skapa just denna typ av arkitektonisk ikon. En byggnad som kan både och. En byggnad som famnar brett både i förhållande till sitt uttryck och i förhållande till sin kontext. En byggnad som framför allt skapar goda ramar för boende, näringsidkare och besökande. Den nya byggnaden på Stortorget i Katrineholm är därför utformad utifrån 5 överordnade tankar eller mål som tillsammans utgör ett starkt fundament i skapandet av en byggnad för morgondagen.

5 Mål

1.Att skapa en design som på ett varsamt sätt anpassar sig till området, men samtidigt har sitt eget uttryck och sin egen identitet.

2. Att skapa framtidens urbana bostäder, som ger fler kvalitéer än bara ett centralt läge och som samtidigt skapar goda ramar om livet, både i markplan och i bostäderna.

3. En byggnad som tillför något helt särskilt till Stortorget. Som hjälper torget att bli en central punkt i staden, som ramar in och skapar de nischer som annars saknas på här.

4. En byggnad som i sitt uttryck har blicken riktad mot framtiden men samtidigt sneglar bakåt, för att på så sätt göra framtiden bättre.

5. En hållbar byggnad som använder sig av moderna tekniker för att skapa ett fotavtryck som är så litet som möjligt.

–

–

1. Varsamt anpassad design med egen identitet.

Byggnadens utformning lånar motiv från gamla dagars byggnadstradition i form av en träbyggnad med ett markant enkelt gavelmotiv som vilar på ett robust stenfundament. Dessa motiv återfinns också i Katrineholm och i kontexten omkring Stortorget. Robusta fundament på nästan alla byggnader i centrum, gavelmotiv runt omkring torget och en fantastisk gammal träbyggnad i de gamla godshallarna på andra sidan Fabriksgatan. Byggnadens 1:a våningsplan utgörs av ett robust, stadigt fundament som i sitt uttryck och sitt materialval spelar samman med och blir en del av Stortorget, samtidigt som den efterliknar de robusta fundament som finns i svensk byggnadstradition och som återfinns på byggnaderna runt Stortorget. Ovanpå fundamentet, som utgörs av näringslokaler, vilar tre byggnader som i sitt enkla formspråk inter bara hämtar inspiration från svensk byggnadstradition men också från sin kontext, samtidigt som den tillför något nytt till Stortorget och Katrineholm. Genom att, på detta sätt, låna element från en svunnen tid och presenterade dem som en helhet, skapar designen ett eget uttryck och en klar och tydlig identitet och ikonvärde.

2. Framtidens urbana bostäder

De tre byggnaderna som vilar ovanpå fundamentet är designade utifrån och in, med fokus på att alla lägenheter ska få tillgång till ljus från fler håll och samtidigt kunna få mer av den önskvärda kvällssolen in i lägenheten. Byggnadskroppen är delad i tre vilket skapar flera fördelar. dels kan varje byggnad utformas individuellt, men med samma grundplan och dels uppnås en större variation i bostäderna som i sin planlösning blir både poetiska och praktiska. Detta gör att de boende, alla kan njuta av kvällssolen från väst och komma nära på solnedgången över staden. Dessutom skapas en upphöjd, intim och lite undangömd gårdsmiljö mellan husen som ger extra kvalitéer till bostäderna, både i de privata ytorna för lägenheterna på 2:a våningen men också för de som bor högre upp, i form av en grön gårdsmiljö som utsikt.

Gårdsmiljöerna som skapas mellan byggnaderna får uttrycket av ett ängslandskap som till huvudsak består av olika gräsarter. På detta sätt skiftar den upphöjda ängen under årets lopp i karaktär och mellan olika färger och toner, vilket skapar ett nyanserade gårdsrum. Växterna arrangeras också så att deras höjd och rumskapande funktion ökar ut mot rummets kanter. Detta gör att den privata sfären för boende på 1:a våningen bibehålls.

3. En byggnad som ger tillbaka

Genom att sträcka ut de tre byggnadernas fundament skapas inte bara ett intimt gårdsrum ovanpå, det ger dessutom Torget den balans som det så väl behöver. Fundamentet som i sitt uttryck är en del av Stortorget skapar en naturlig övergång mellan torget och byggnaden. Torget fortsätter in i, och upp på, byggnadens fasad. Fundamentet utformas dessutom med nischer som både anpassar sig entrépunkterna till torget från norr, och ger rumsliga pauser på det annars Stora torget. Välbehövliga rumsliga pauser som kan användas till uteserveringar om sommaren och som hjälper till med att dela upp torget i mindre bitar.

4. Ett öga på framtiden och ett på historien

För att skapa en ikon för Katrineholm som kan överleva skiftande ideal, tar byggnaden fasta på en svensk byggnadstradition, med ett boningshus i trä ovanpå ett robust stenfundament, och omförtolkar den. Modern byggnadsteknik i både konstruktion och fasadbehandling gör byggnaden till en ikon som är förankrad i historien, nutiden och framtiden.

5. Hållbarhet

Med åren har bättre byggnadstekniker gjort det möjligt att uppföra träbyggnader som är allt högre och som har ett allt större format. Att bostadsbyggnaderna består av trä inifrån och ut ger många fördelar. Det gör att byggnaderna kan produceras med ett lägre carbon footprint än andra material. Det skapar bättre inneklimat vilket ger byggnaden en längre levnadstid. Samtidigt har framsteg inom behandling av trä till fasader skapat möjligheten att etablera fasader som inte ska bytas ut så ofta som förr.

När trät är beskyddat av bläckkanter och droppnäsor åldras fasaden ojämnt och blir mer och mer grå med tiden. Detta är en del av mognadsprocessen för byggnaden och blir en del av byggnadens ornament. Fasaden gör byggnaden levande och gör att den åldras tillsammans med stadens befolkning.

Valet av ett robust stenmaterial som grå Bohusgranit till fundamentet gör att byggnadens nedre del kan stå mot slitage på ett bra sätt samtidigt som det också skapar ett gott inneklimat.

Genom att snegla bakåt i tiden, ha blicken riktad mot framtiden och samtidigt ha en klar och tydlig konceptuell idé som anpassar sig till sin kontext blir TORGHUSEN till just till det landmärke och den ikon som Katrineholm och Stortorget behöver.

–

Stortorget Katrineholm – Sverige

Åben konkurrence: 135 forslag – ikke præmieret

3000m2 Erhverv- og bolig -bebyggelse

Lavet i samarbejde med Karl Jonas Nyström

Zonen mellem rå by og vild natur

Naturpark Amager, der samler Amager Fælled, Kalvebod Fælled, Kongelunden og kyststrækningen til Dragør, gør det attraktivt at være nærmeste nabo til de enorme, grønne og uspolerede arealer. Det er helt unikt at se så store og vilde naturværdier klods op og ned af en storby, som det er tilfældet på dette sted, og området er faktisk en af verdens største storbyparker, f.eks. ti gange så stor som Central Park i New York. 

Særligt for en bydel som Ørestad, der i sin fulde længde fra nord til syd har direkte adgang til Amager Fælled, har udviklingen af området stor betydning. Beboerne i bydelen kan leve både by- og naturlivet, ligesom Ørestads mange medarbejdere og studerende allerede er flittige brugere af begge dele. 
For at tiltrække endnu flere brugere til fælleden, vil der i fremtiden komme fokus på hele fælledens kantområder og overgangene, hvor byen møder naturen med henblik på at skabe endnu bedre muligheder for oplevelser i naturen og i byen.

observere

om handling, hvorved noget betragtes, iagttages, bemærkes; dels om selve handlingen: (gennem nogen tid) underkaste noget iagttagelse, for at overvaage, holde øje med det ell. (nu især) for at udforskedet, komme til klarhed over dets væsen olgn., dels (i alm. spr. nu hyppigst) om resultatet af iagttagelsen: opdage; bemærke; konstatere.

Er det muligt at trække nysgerrigheden frem gennem arkitektur? Det handler om at fremhæve skønhedens tilstedeværelse, og

styrke fokus på naturoplevelser; samt nyde naturens stilhed gennem fokus på det vilde landskab og dens kontrast til det urbane byliv.Et observationstårn er et visuelt aspekt, som er med til at give alle som færdes i landskabet en større oplevelse. Det er en markering i landskabet, et blikfang, samt et udsigtspunkt.Det skaber en oplevelse på det særlige sted, overgangen mellem by og natur. Et observationstårn er et pejlemærke, et mål i landskabet, noget at opdage på en vandretur i naturen. Det giver en uforudset mulighed for at bevæge sig op og distancere sig fra landskabet og kigge mod horisonten.

Observationstårnet fremhæver kvaliteter der er i området. Som man bevæger sig op af trappen bliver man introduceret til forskellige oplevelser/ kig. Man går uden på tårnet langs den høje væg. Først kommer man til et repos der skyder sig ud over vandet, som er med til at skærpe fokus på åen og spejlingerne i vandet. Herefter bevæger man sig ind i tårnet i læ for vind og vejr og op af yderligere trapper hvor man så kommer ud til et kig på byen. Herfra går man ind igen og bevæger sig op hvor man kommer ud under åben himmel. Her er der fokus på naturen og sceneriet med koblingen med byen, mens man bevæger sig det sidste stykke op på det overdækkede plateau, hvor der er udsigt over hele amager fælled. Og man kan få sig et overblik. Og tid at være i nuet.

–

–

–

View from the Wild